Skillnader och likheter mellan propikonazol och cyprokonazol
Grundläggande gemensamma drag
Trots att de är olika föreningar delar båda fungiciderna samma primära biokemiska mål: de hämmar C14 -demetylas, ett nyckelenzym i ergosterolbiosyntesen. Denna störning äventyrar svampcellmembranets integritet och undertrycker i slutändan myceltillväxt och sporgroning.
2. Systemiska egenskaper
De är mycket systemiska och uppvisar ambimobil translokation inom växten. Efter applicering via bladspray eller rotupptag absorberas dessa föreningar lätt och kan röra sig dubbelriktat (både akropetalt och basipetalt) genom xylem och floemet.
3. Målsjukdomsspektrum
Deras effekt är främst mot svamppatogener inom Ascomycota och Basidiomycota phyla, inklusive sjukdomar som mjöldagg, rost, *Rhizoctonia* skidsvamp och äppelskorv. Noterbart är att de är ineffektiva mot Oomycete-patogener som de som orsakar dunmögel.
4. Effekt på växttillväxtreglering
En sekundär fysiologisk effekt av båda är den milda hämningen av gibberellinbiosyntesen i växter. Vid förhöjda appliceringsmängder kan detta visa sig tillfälligt som minskad internodförlängning eller hämmande effekt.
Viktiga skillnader (tabelljämförelse)
|
Jämförelsemått
|
Propikonazol
|
Cyprokonazol
|
|
Kemisk struktur
|
Kemiskt namn: 1-[2-(2,4-diklorfenyl)-4-propyl-1,3-dioxolan-2-ylmetyl]-1H-1,2,4-triazol
Strukturell egenskap: Innehåller en heterocyklisk ringstruktur av dioxolan. |
Kemiskt namn: 1-(4-klorfenyl)-4,4-dimetyl-3-(1H-1,2,4-triazol-1-ylmetyl)pentan-3-ol
Strukturell egenskap: Har en alifatisk pentanolkedjestruktur utan heterocykel (bortsett från triazolgruppen). |
|
CAS-nummer
|
60207-90-1
|
94361-06-5
|
|
Spektrum av kontrollbetoning
|
Uppvisar starkare aktivitet mot sjukdomar orsakade av Basidiomycota-svampar, såsom risskidor, vass ögonfläck, bananbladsfläck och jordnötsbladsfläck. Det ger också en viss grad av effekt mot Ascomycota-sjukdomar som mjöldagg och äppelskorv.
|
Visar överlägsen effekt mot sjukdomar orsakade av Ascomycota-svampar, inklusive vetemjöldagg, äppelskorpa, päronskorpa och bönrost. Dess effektivitet mot basidiomykotasjukdomar är i allmänhet något svagare jämfört med propikonazol.
|
|
Lämpliga grödor
|
Har ett brett användningsområde och används främst på spannmålsgrödor (som ris, vete, majs), bananer, jordnötter och grönsaker.
|
Dess användning är mer fokuserad på spannmålsgrödor (vete, korn), fruktträd (t.ex. äpple, päron), baljväxter och sockerbetor.
|
|
Risk för fytotoxicitet
|
Den uppvisar en relativt kraftigare växttillväxt-hämmande effekt. Applicering under känsliga tillväxtstadier som plantor, blommande eller ungfruktsstadier kan leda till växthämning, bladkrusning eller fruktmissbildning. Därför är strikt koncentrationskontroll väsentligt.
|
Den har en mildare växttillväxt-hämmande effekt och medför en lägre risk för fytotoxicitet. Följaktligen kan den användas under känsliga grödors utvecklingsperioder, såsom stamförlängningsstadiet i vete eller ungfruktstadiet i fruktträd.
|
|
Fysikalisk-kemiska egenskaper
|
Den har ett relativt högre ångtryck (0,13 mPa vid 20 grader) och starkare flyktighet, vilket bidrar till god fältomfördelningsförmåga. Detta gör den väl-lämpad för sprayapplikationer som riktar sig mot canopy-sjukdomar.
|
Det uppvisar något högre vattenlöslighet (100 mg/L vid 20 grader), vilket underlättar snabbare systemiskt upptag och translokation inom växten. Den här egenskapen gör den särskilt lämplig för appliceringsmetoder som fröbehandling eller jorddränkning för att hantera-jordburna eller fröburna-sjukdomar.
|
|
Vanliga doseringsformer
|
Emulgerbart koncentrat (EC), suspensionskoncentrat (SC) och emulsionsolja i vatten (EW), används främst för sprayapplikationer.
|
Vatten-dispergerbar Wranule (WG), Wlowable koncentrat för ogräsbehandling (FS) och Suspension Concentrate (SC), lämplig för både sprutning och fröbehandling.
|
|
Rester och intervall före-skörd
|
Den har en måttlig restperiod. Det rekommenderade för-skördeintervallet (PHI) för spannmålsgrödor är vanligtvis 7–14 dagar.
|
Den har en relativt kortare resttid. Rekommenderad PHI är cirka 5–7 dagar för spannmålsgrödor och 10–15 dagar för fruktträd.
|
Applikationsrekommendationer
1. För att bekämpa risskidor eller bananbladsfläckar rekommenderas propikonazol i första hand på grund av dess överlägsna effekt mot dessa sjukdomar.
2. För att bekämpa vetemjöldagg eller äppelskorv är cyprokonazol det föredragna valet, vilket ger högre appliceringssäkerhet.
3. Under känsliga grödor såsom plantor eller blomning, bör användningen av propikonazol undvikas; cyprokonazol kan övervägas som ett alternativ.
4. Båda medlen medför en betydande risk för att främja svampresistens. Det rekommenderas att rotera eller tanka-dem med fungicider med olika verkningsmekanismer, såsom azoxystrobin eller mancozeb.
5. När en starkare botande effekt behövs för befintliga infektioner är cyprokonazol vanligtvis det bättre alternativet på grund av dess förbättrade terapeutiska och utrotande egenskaper.
6. För brett-förebyggande skydd eller vid hantering av ett större utbud av grödor och sjukdomar (t.ex. bananbladsfläckar, risskidor) erbjuder propikonazol en bredare användbarhet.
